Poland in Sweden

Polen var ett av de första EU-länder som införde restriktioner med anledning av coronaviruset. Och Polen gjorde det inom ramen för Visegradgruppen, utan att vänta på ett gemensamt europeiskt ställningstagande. Förutsåg du att det inte skulle komma något gemensamt ställningstagande eller ville du förstärka Visegradgruppen gentemot Bryssel?

 

Redan från början var vårt mål att värna om alla medborgares säkerhet. Det som styrde oss var bekymmer för deras hälsa, inte  några politiska beräkningar. Vi visste att coronaviruset var ett allvarligt hot mot hälsa och liv. Då kunde vi inte vänta. Varje timmes dröjsmål innebar en förhöjd risk. Därför handlade vi genast. Även om det var svåra beslut är jag idag övertygad om att vi valde rätt strategi för kampen mot pandemin.

 

Ledde åtgärderna som Polen och dess partnerländer i östra Europa vidtog till de väntade resultaten? Hur är läget nu i ditt land?

 

Jag är glad att epidemin hittills har drabbat flera centraleuropeiska länder lindrigare. I Polens fall var det en stor utmaning att införa flera långtgående restriktioner. Förra onsdagen hade vi över 7500 bekräftade fall. Om vi inte hade infört så långtgående restriktioner skulle vi idag ha haft 30-60 000 smittade. Det är specialisternas bedömning. Den kraftiga minskningen av antalet insjuknade är en effekt av lämpliga beslut, men också av den effektiva verksamheten hos de statliga organen, däribland sjukvården och polisen, de tappra och oersättliga. Till stor del kan vi också tacka den disciplin som det polska folket så tålmodigt står ut med. Särskilt som många polacker har absolut rätt att känna sig trötta på denna ”frivilliga karantän”. Men utan den, utan nödvändiga säkerhetsåtgärder, utan försiktighet – då skulle vi kunna hamna mitt i centrum av en okontrollerad epidemi.

 

Polen tillhör inte euroområdet och berörs alltså inte av diskussionen om euroobligationer. Vad tänker du om den diskussionen utifrån? Om du måste ta ställning för en av sidorna, vilken skulle du välja: den som Spanien, Frankrike och Italien står för eller Nederländernas och Tysklands sida som röstar emot att göra skulden gemensam?

 

Denna motstättning inom eurozonen visade sig första gången under skuldkrisen. Nu syns det tydligt att problemet inte är löst. Det är mycket tråkigt att den nuvarande krisen slår hårdast mot södra Europa. Samtidigt ställer din fråga mig i en svår situation. Jag är ju medveten om att beslutet är en intern fråga för eurozonen. Därför tänker jag heller inte uttala några kategoriska åsikter. Men en sak är säker. Detta problem måste lösas. En situation där vinsterna är gemensamma, och vissa till och med tjänar betydligt mer på den inre marknaden än andra, medan förlusterna blir varje lands eget problem, är politiskt sett omöjlig att upprätthålla och hotar idag eurozonen och därmed hela EU.

 

Har debatten om euroobligationer förstärkt Polen i övertygelsen att inte gå med i eurozonen även om landet uppfyller alla villkor? Vilken effekt kommer coronapandemikrisen att ha på Polens bruttonationalprodukt?

 

Polens ekonomi kommer att känna av krisen på samma sätt som andra ekonomier i regionen. Idag finns ingen möjlighet att spå ens om den närmaste framtiden, så det är svårt att ge några konkreta siffror. Vi vet att det kommer att bli en kris av tidigare okända dimensioner, kanske medför den de största ekonomiska störningarna sedan andra världskriget. Med tanke på alla dessa okända faktorer försöker vi föra en stabil finanspolitik. Jag vill också understryka att under finanskrisen och den därpå följande skuldkrisen hade vi stor hjälp av vår nationella valuta. Även idag drar vi nytta av dess fördelar. Euron är en mycket stark valuta, men det är tydligt att den slits av motsättningar. Jag vill verkligen att eurozonen ska vara så stark som möjligt, för hela Europas bästa och till Polens fördel, eftersom den är vår viktigaste partner i handel och politik.

 

Funderar du på att söka hjälp från EU, eller kan Polen självt möta de problem som nu börjar visa sig när den ekonomiska aktiviteten minskar?

 

Redan från början ville vi att unionen skulle ha ett ambitiöst svar på krisen. Finansministrarnas senaste beslut är ett steg i rätt riktning. Nu talar vi om en hjälp stor nog att svara mot hela Europas behov. Till det behöver vi även ett seriöst stimulanspaket och en snabb överenskommelse om EU:s långtidsbudget som även möter krisens behov. Det rör särskilt finansiell förstärkning av överbryggningspolitiken som redan idag spelar en avgörande roll för kampen mot krisen. Alla dessa instrument måste vara tillräckligt flexibla för att passa medlemsländerna. Vi kommer att verka för att alla länder ska ha lika tillgång till dem. I slutändan måste vi också ha modet att säga att EU har råd med en ambitiös budget – men unionen måste också börja med att verkligen bekämpa skatteparadisen, skattesmitningen, skattebedrägerierna, moms- och bolagsskattbedrägerierna – alla dessa mekanismer som elegant och lika falskt kallas för ”skatteplanering”. Det är ingen planering utan tänjande på reglerna eller helt enkelt bedrägeri. Vi förlorar tiotals miljarder euro på det, pengar som alla EU-medborgare luras på. Det är dags att få slut på det och hämta tillbaka pengarna till den europeiska budgeten och medlemsländernas budgetar. Polen och Spanien borde öka samarbetet på detta område.

 

En av EU:s grundprinciper är solidariteten. Den saknades under flyktingkrisen och saknas även nu i frågan om euroobligationer. Bevittnar vi slutet på EU?

 

Jag är långt från att spå slutet på EU. Givetvis sticker alla problemen i ögonen – särintressen och en viss långsamhet i agerandet. Men tack vare det förstår vi också hur värdefullt ett EU som agerade effektivt och solidariskt skulle vara. Jag menar att den nuvarande krisen och de brister som vi ser i EU:s funktion borde vara en impuls till förbättringar och reformer.

 

Europeiska unionen vaknar långsamt till handling, kanske alltför långsamt, men det är ett mäktigt ekonomiskt område och vi måste dra nytta av den fördelen, den makten, för hela unionens bästa.

 

Coronaviruset påverkar också de politiska aktiviteterna. Från USA till Frankrike har man ställt in partikongresser och val. Men din regering har trots oppositionens protester bestämt att behålla datumet 10 maj för presidentvalet. Dessutom planerar ni att organisera poströstning. Varför är det så viktigt för er att stå fast vid det datumet?

 

En sak behöver förklaras, för den västliga allmänna opinionen känner nog inte till det: enligt polsk lag finns ingen möjlighet att skjuta upp val. Att hålla valet i maj är en skyldighet som regeringen har enligt lag. Den enda situation där valet kunde skjutas upp är om vi införde undantagstillstånd. Men enligt den polska konstitutionen är då uppskjutande av valet ett resultat, och inte anledning! Man kan inte instrumentellt utnytta undantagstillståndet bara för att skjuta upp valet. Undantagstillstånd innebär mycket långtgående begränsningar i de medborgerliga rättigheterna. Därför uppmanar jag våra kritiker att först ta reda på vilka bestämmelser som finns i den polska konstitutionen.

 

Val är en grund för demokratin, och val med poströstning äger rum i hela världen. Och i de länder du talade om, i vissa amerikanska delstater (Wisconsin) och i Korea håller man fortfarande val i traditionell form. I andra länder har man endast poströstning. Jag har inte hört någon kritik mot Schweiz eller Tyskland i den frågan, trots att tyskarna ändrade vallagen 4 dagar före valet. I Polen gör vi det med mycket längre framförhållning. Framför allt vill vi minska risken för smitta och därför bestämde vi oss för poströstning. Det garanterar alla de krav som ställs på ett demokratiskt val, och de procedurer som införts säkerställer att det genomförs hederligt med full valhemlighet för de röstande. Förslaget ligger nu i senaten där oppositionen har majoritet. Vi är öppna för deras förslag, vi vill skingra eventuella tveksamheter. Jag räknar med en konstruktiv diskussion med alla politiska läger i Polen.

 

Påverkar det inte beslutet att regeringens kandidat, den nuvarande presidenten, leder i opinionsmätningarna? Medvetenheten om att president Duda kan vinna nu, men kanske inte om några månader?

 

Jag har snarare intrycket att det är oppositionen som tittar på opinionsmätningarna. Deras kandidater klarar sig mycket dåligt, jag är övertygad om att om det vore annorlunda skulle de inte förvänta sig att valet sköts upp, mer än så, de skulle kräva att valet hölls nu. Vi låter oss inte styras av opinionsmätningarna, vårt beslut grundar sig enbart på konstitutionens bestämmelser. I en rättsstat ska statens organ verka på grundval av lagen och inom dess gränser. Särskilt som det är svårt att bedöma vid vilken tidpunkt det skulle vara möjligt att genomföra valet på samma sätt som det har gjorts före epidemin. Vi vet ju inte när ett vaccin kan vara färdigt. Därför föreslog vi oppositionen en överenskommelse över de politiska skiljelinjerna om att skjuta upp valet genom förändring av konstitutionen, men utan att införa undantagstillstånd och begränsa de medborgerliga rättigheterna. För att ändra konstitutionen skulle alla politiska krafter behöva vara överens. Men tyvärr förkastade oppositionen det förslaget.

 

Med tanke på restriktionerna under pandemin blir en valkampanj omöjlig, vilket innebär att inga valmöten hålls. Tycker du inte att det ger president Duda en fördel? När ska han sluta att utnyttja sin position och begränsa sina framträdanden till den tid som Nationella valkommissionen har fastställt för alla kandidater?

 

President Duda är den som tar mest skada av bristen på valmöten. Han har alltid samlat stora folkmassor på sådana möten och trivs utmärkt med direktkontakt. Begränsningarna gäller alla. Lägg märke till att de andra kandidaterna också har officiella poster – Małgorzata Kidawa-Błońska är vice talman i sejmen, Władysław Kosiniak-Kamysz är ledare för ett parti som sitter i parlamentet och Robert Biedroń är EU-parlamentariker. De är mycket aktiva i medierna, jag har intrycket att de dyker upp där mycket oftare än den sittande presidenten. En valkampanj är inte bara valmöten. För övrigt gör den tekniska utvecklingen att alla har lika tillgång till väljarna. Givetvis drar president Duda genom sin position till sig polackernas uppmärksamhet och intresse. Men att vänta sig att han ska sluta utföra sina uppgifter som president är absurt. Just nu behöver inte bara polackerna, utan alla EU-medborgare, aktiva ledare som för oss genom krisen. Varje kandidat, det må vara en vice talman eller en partiledare, spelar en viktig roll i dagspolitiken. Det säkerställer konkurrenskraften i valet, och vad gäller kampen mot coronaviruset ger det hopp om att den kampen ska stå över de politiska skiljelinjerna.

 

EU har hittills inte uttalat sig om detta. Tror du att unionen kommer att göra det?

 

Unionstraktaterna föreskriver inte ett visst sätt att genomföra val. Det är frågor som helt och hållet hör till medlemsstaternas kompetens. Val ska vara fria, allmänna, direkta och garantera valhemligheten. Det är våra prioriteter. Jag ser ingen anledning att poströstning skulle vara möjlig att acceptera i Tyskland men ifrågasättas i Polen. Jag utgår från att samma principer tillämpas mot alla medlemsländer.

 

På tal om EU … Polen har flera öppna konflikter med unionen, en av de hårdaste handlar om reformen av rättssystemet. Hur länge kommer bråken mellan Warszawa och Bryssel att fortgå?

 

I denna stridsfråga har vi fortfarande den ståndpunkten att utformningen av domstolarna är medlemsstaternas suveräna beslut. Polen gör inget annat än att organisera rättsystemet så att det blir hederligt, transparent och effektivt. Även här förväntar jag mig likabehandling av alla medlemsstater. Det är inte rimligt att i vissa länder ska det vara acceptabelt att de organ som ska skydda domarnas oavhängighet utses av parlamentet medan det i Polen anses som ett brott mot unionens principer. Det polska KRS (Nationella domstolsrådet) väljs enligt liknande principer som det spanska CGPJ – med 3/5 av rösterna i parlamentet. I Tyskland finns inget sådant råd, utan domarna tillsätts direkt av politikerna. Inget system är perfekt, men vi anser att eftersom Tyskland och Spanien kan upprätthålla en balans mellan den dömande och verkställande makten har Polen också en sådan rätt, särskilt som vårt rättssystem inte har reformerats efter kommunismen.

 

Reformen är nödvändig, för tidigare klarade inte rättsystemet av att genomföra en självsanering, och antalet klandervärda eller rent skamliga handlingar och domar växte år från år. Det berodde på att domarna alltför ofta lät sig styras av en missriktad kårsolidaritet, och det fanns ingen verklig möjlighet att ställa dem till ansvar. Det har vi förändrat. Vi har skapat en ansvarsnämnd (Izba Dyscyplinarna), som består av domare, före detta advokater och företrädare för andra juridiska professioner. Den nämnden är helt oberoende, både från regeringen och från presidenten (för domarna tillsätts på livstid) och från andra domare. Tidigare saknades ofta detta oberoende från påtryckningar inom domarkåren. Oavhängighet får inte betyda frihet från ansvar.

 

Efter Storbritanniens utträde och med tanke på misshälligheterna mellan Tyskland och Frankrike behöver EU en ny motor. Var kan vi hitta den? I söder eller i öster?

 

Den nuvarande situationen genererar dynamiska och svårförutsebara förändringar även inom geopolitiken. Det kommer fram nya aktörer som vill inta en dominerande position på världsscenen och även förstärka sin regionala position. Jag tänker framför allt på Kina, vars ekonomi har allt större inflytande på de globala leveranskedjorna, och även på Ryssland, som traditionellt utnyttjar olika kriser till att sprida desinformation och öka kaoset. Därför är det så viktigt att vi satsar på beprövade samarbetspartner och bygger vår säkerhet – militär, ekonomisk, sanitär, teknologisk – på stabila transatlantiska relationer. De är ofta svåra, vi har ofta misshälligheter, men den strategiska gemenskapen mellan Europa och USA, särskilt våra gemensamma värderingar, borde alltid komma först. Jag tror att våra interna misshälligheter i någon mån är EU:s essens – eller egentligen inte misshälligheterna utan förmågan att lösa dem. Vi borde komma ihåg det när vi möter en så epokgörande utmaning som världssituationen under coronaepidemin. Att i förväg peka på konkreta riktningar kan vara missvisande. Historien visar att under sådana omständigheter kan ledaren dyka upp oväntat. Tyskland och Frankrike borde samarbeta i denna roll, liksom hela EU, och särskilt de fem största medlemsländerna, alltså även Spanien, Italien och Polen.

 

Polens granne Tyskland har varit och är den största förespråkaren för utvidgning av unionen mot öster. Vad anser du? Skulle unionen tjäna på att ta in nya medlemmar? Skulle Polen känna sig tryggare genom att avskärma sig från Ryssland?

 

Just nu handlar det framför allt om att utvidga EU till västra Balkan och utvidga unionen till de länderna. Jag skulle säga att på sistone är det länderna i vår region, däribland Polen, som är de största förespråkarna för en utvidgning. Unionen kan inte avstå från det, det skulle allvarligt skada vår trovärdighet som europeisk gemenskap. Om man tittar kallt på saken från geopolitiskt perspektiv är det så att om Europa inte är aktivt på Balkan, om det inte stödjer Balkan, då kommer andra krafter att komma in där i stället för oss, krafter vars intressen inte behöver stämma överens med Europas intressen. Redan idag är Kinas och Rysslands aktivitet väldigt synlig i den riktningen, det gäller även olika radikala islamistiska grupper. Europa kan inte lämna Balkan åt sitt öde. Det gäller förstås även länderna i Östliga partnerskapet. Polen är den största förespråkaren för allt närmare samarbete med länder som Ukraina och Vitryssland. Utan ett verkligt erbjudande till de länderna riskerar vi att de väljer en Rysslandsorientering. Josep Borell, EU:s höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik, uttryckte det väl när han sade att om Europa ska ha ambitionen att vara en global stormakt måste vi kunna lösa problemen i vårt nära grannskap.

 

När får vi se dig i Spanien? Finns det ett datum för ett nytt toppmöte mellan regeringarna?

 

Jag hoppas det blir snart. Jag har varit många gånger i Spanien och jag beundrar ert vackra land. Polen och Spanien har en mycket viktig roll att spela tillsammans. Jag räknar med att hela Europa ska kunna ta kontroll över epidemin så att vi snart ska kunna planera våra almanackor som förut.