In order to ensure the highest quality of our services, we use small files called cookies. When using our website, the cookie files are downloaded onto your device. You can change the settings of your browser at any time. In addition, your use of our website is tantamount to your consent to the processing of your personal data provided by electronic means.
Back

"En ny balans för Europa"

23.04.2020

Artikel av Republiken Polens premiärminister i "Frankfurter Allgemeine Zeitung"

prem

”Vi är inte skyldiga men ändå ansvariga”, skrev Herman Hesse en gång. Idag kämpar vi med den största krisen för folkhälsan, samhället och ekonomin på flera årtionden. Och även om ingen förutsåg eller undvek pandemin beror dess långsiktiga konsekvenser till stor del på oss.

 

Ekonomer pekar på att Kina kan vänta sig den största ekonomiska nedgången på flera årtionden, och i USA kan arbetslösheten nå så högt som 20 %. Världens största ekonomier planerar att lägga 4,8 biljoner dollar på stödpaket mot Covid-19:s konsekvenser. Det är nästan tre gånger mer än under krisen 2007-2009.

 

Därför behöver vi idag mer än någonsin ett solidariskt Europa, med ambitiös budget och en ny, återuppbyggd balans. EU: måste drivas av en ambition om solidariskt ekonomiskt samarbete för att skydda den integrerade inre marknaden.

 

Vi måste vara medvetna om att de beslut vi fattar idag är av existentiell natur. Vi måste göra allt som står i vår makt för att rädda de europeiska drömmarna, planerna och ambitionerna. Det är en otroligt svår uppgift, för den kräver samtidig handling på många områden. Ekonomin och hälsan behöver en snabb räddningsplan. Redan idag bör vi skissera de viktigaste principerna för en ny europeisk balans.

 

Nyckelkriteriet

 

Koronaviruspandemin har gjort oss brutalt medvetna om hur bräcklig vår sociala och ekonomiska ordning är. Den har visat hur beroende Europa är av bland annat leveranskedjor från andra kontinenter. För att spara pengar och skära ner på produktionskostnaderna har många europeiska företag flyttat produktionen till billiga länder i Asien och försummat de inhemska leverantörerna. Den finansiella disciplin som EU-kommissionen genomfört har tvingat medlemsländerna till svåra val, vilket bland annat ledde till minskning av de offentliga sjukvårdsutgifterna, något som idag tycks vansinnigt. Men det är ingen anledning att tycka synd om sig själv, utan att ta saken i egna händer.

 

Idag borde den första principen för den nya europeiska balansen vara att återuppbygga förmågan att motverka konsekvenserna av detta slags kollektiva kriser. Europa behöver ett komplext paket för ekonomisk återhämtning som stimulerar den europeiska ekonomin. Det krävs en gemensam överenskommelse om en ambitiös utformning av EU:s långtidsbudget och en utökning av de egna medlen, EU:s inkomster. Bara på så sätt kan vi återupprätta den balans som försvann på grund av den inre splittringen och motsättningarna.

 

Vi uppskattar att unionen har underlättat för sina medlemmar att motverka krisen genom att skapa instrument som ger garantier för lån och genom flexibla regler för användning av de europeiska fonderna. Reglerna för offentligt stöd i medlemsländerna har förenklats och reglerna i Stabilitets- och tillväxtpakten har tillfälligt upphävts. Alla medlemsländer försöker via sina respektive nationella budgetar att rädda arbetstillfällen och ekonomier, vissa snabbare och andra långsammare. Men för att Europa ska återfå sin tillväxt och sin glans måste vi tillsammans göra mer.

 

Budget för tidens behov

 

Idag måste vi göra oss av med rädslan för en ambitiös budget. Under den nuvarande krisen kommer den effektivaste formen av stöd på EU-nivå att vara de medel som är avsatta till överbryggningspolitiken och jordbrukspolitiken. Men att bara flytta budgetmedel inom de existerande budgetramarna är en kortsiktig överlevnadstaktik. Europa behöver en strategi för att återupprätta sin position.

 

Unionen borde satsa helt nya ekonomiska medel (kanske inom en återhämtningsfond) för att motverka pandemins ekonomiska följder. Vi har lärt av historien att åtstramningspolitiken under krisen 2007-2013 inte fungerade.

 

Vi har också möjligheten att skapa nya finansieringskällor. Införande av skatt på finansiella transaktioner, digitalskatt, skatt på kolimport från länder utanför EU eller en Single Market Fee skulle vara viktiga egna inkomstkällor för EU.

 

En annan ännu olöst fråga är begränsning av skattesmitningen. EU:s medlemsländer förlorar årligen minst 200 miljarder euro på grund av gränsöverskridande missbruk av skattesystemen (moms, företagsskatt, grå ekonomi). Det är mer än EU:s hela årsbudget. Att stoppa skatteparadisen är ett gemensamt europeiskt intresse. Det rör sig om stora reserver som visar på Europas finsiella potential. Här och nu måste vi få fram pengar till nya stora investeringar i innovation, infrastruktur och återuppbyggnad av många länkar i den europeiska produktionskedjan.

 

EU-kommissionens ordförande uttalade nyligen att ”på de senste fyra veckorna har Europa gjort mer än under de första fyra åren av den föregående krisen”. Det är sant. Gemenskapen kämpar idag med aldrig tidigare skådade utmaningar. Men det är ändå bara den första kilometern i det maraton som väntar oss. Hur vi klarar av följderna av pandemin kommer att omdefiniera Europeiska unionen. ”Framtiden börjar idag, inte i morgon”, har sankt Johannes Paulus II sagt. Nu är det dags att handla.

{"register":{"columns":[]}}